Jag försmäktar.

Detta kommer att bli arbetsveckan som gud glömde. Dagar som sirap fulla av tråk, blä. Men nu är den längsta dagen avklarad. I morgon har jag äran att få vara på jobbet 06.15, får man egentligen börja så tidigt? Gick hem för att rensa ur garderober, ungefär lika trist. Jag är inte gjord för slit och tristess.

Tackolov att det låg två fina brev på den oranga hallmattan! Tusen tack Loi och Lotus! Och nu i kvällningen har jag och Milko bokat hotell i Lisboa. Så nu har vi någonstans att bo i början av årets Portugallien-äventyr. Jag har även lyssnat på Depeche Modes senaste. Den är tyvärr verkligen inte bra.

Lämnar er med en riktigt bra Depeche-låt istället. Kram!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback