Treblan r.i.p.
Titta, titta! Nu har min tantblomma börjat slå ut! Denna blomma är till Treblan som idag kröp ihop i sin säng och bestämde sig för att han bara ville sova. Han tyckte att han hade levt klart sitt liv nu när han kämpat på i nittiotvå och ett halvt år. Treblan var vår farfar. Han älskade småkakor och var bra på att köra spårvagn och buss. Han var också bra på att smyga, för han hade alltid mjuka tofflor på fötterna. Treblan var skicklig på korsord, och han löste så många så att hans barnbarn ständigt fick vinna första pris. Trots att vi ännu inte lärt oss gå. Det är precis ett år sedan farmor Lo gick bort. Det är ungefär sjuttio år sedan Treblan hängde på hennes konditori och hon slog sina klor i honom. På den tiden han jobbade på Beckis. En gång hade de bara fem kronor kvar av lönen. Då köpte Treblan en stor tårta för alla pengarna. Tyvärr cyklade han så fort att tårtan for in i hjulet och sprätte iväg. Jag önskar vår Treblan en lycklig resa. Jag tänker att han och hans Lo tar en bussfärd till ett fjärran land. Som i sin krafts dagar.
Det ofattbara.
Hela tiden tänker jag på Lotus. Hennes älskade mamma gick bort i går. Det är så ofattbart och så sorgligt att det nästan inte går att skriva. När jag frågade Lotus om det fanns något jag kunde göra, så sa hon; Skriv ett brev till mig. Jag har skrivit två hittills. Men orden räcker inte. Breven blir så små så små och futtiga. Allt annat försvinner i jämförelse med detta.
en sångfågel till i himlen
"är något riktigt bra är det riktigt bra, är det sisådär är det sisådär. sen spelar det ingen roll om du uppträder på en pytteliten byteater, eller på la scala." pavarotti (fritt citerad av mig).
i morse vaknade jag till nyheten om megastjärnan och operadivan pavarottis bortgång. det är något märkligt när kända människor går bort. det är nästan som om en släkting dött. avlägsen eller nära, beroende på hur stor plats de tidigare tagit i ens liv. pavarotti och jag är släkt på ganska långt håll. han skulle kunna vara min ingifte morbrors fosterbror. lite tomt kommer det allt att bli. det var stort hur han tog operan till folket, istället för tvärtom. det bidrog nog till hans storhet.
i morse vaknade jag till nyheten om megastjärnan och operadivan pavarottis bortgång. det är något märkligt när kända människor går bort. det är nästan som om en släkting dött. avlägsen eller nära, beroende på hur stor plats de tidigare tagit i ens liv. pavarotti och jag är släkt på ganska långt håll. han skulle kunna vara min ingifte morbrors fosterbror. lite tomt kommer det allt att bli. det var stort hur han tog operan till folket, istället för tvärtom. det bidrog nog till hans storhet.
saknad
idag skulle min kära, nära vän marika blivit 39 år om hon valt att stanna kvar här på jorden. nu valde hon att bli en ängel för drygt sex år sen, men vi som tycker om henne saknar henne varje dag. hela tiden.
890420 torsdag
tja annis!
idag slutade jag tidigt från jobbet 13.30. så jag gick på djurgården m mormor under strålande sol, härligt. det var en jättehärlig dag på jobbet idag. jag hade köket och det var en lätt match. dom stora barnen plus e och m var på utflykt så dom käka inte med oss. jag gjorde "spagetti carbonara" till oss vuxna och pannkakor (färdiga) till barnen. jättelätt. i vanliga fall är det rätt stressigt att ha köket men idag tog jag det lugnt. maten var uppskattad.
a-l (städerskan) sa att jag hade utstrålning. då blev jag glad. hon är ganska snäll nu faktiskt.
hade l somnat eller var han pigg som en mört? jag anar det senaste. det var faktiskt kul igår på cafét tycker jag. vet du varför det var så magert med folk? jo, för att det var hockey såklart. kul att sverige vann. men jag är inte intresserad av sånt larv. jag är kulturell you know, hi hi.
jag gick hem över gärdet från b & k. det är inte alls speciellt långt. du och jag kan ju gå ut och gå på djurgårn nån lördag nångång. då är det jättemycket folk där. vi kan även stanna till vid djurgårdsbrunns värdshus och ta en fika eller en öl, vad sägs? där kryllar det av snyggingar.
ha´t bra
ta´t lugnt
soliga, rosiga kramisar från marika
890420 torsdag
tja annis!
idag slutade jag tidigt från jobbet 13.30. så jag gick på djurgården m mormor under strålande sol, härligt. det var en jättehärlig dag på jobbet idag. jag hade köket och det var en lätt match. dom stora barnen plus e och m var på utflykt så dom käka inte med oss. jag gjorde "spagetti carbonara" till oss vuxna och pannkakor (färdiga) till barnen. jättelätt. i vanliga fall är det rätt stressigt att ha köket men idag tog jag det lugnt. maten var uppskattad.
a-l (städerskan) sa att jag hade utstrålning. då blev jag glad. hon är ganska snäll nu faktiskt.
hade l somnat eller var han pigg som en mört? jag anar det senaste. det var faktiskt kul igår på cafét tycker jag. vet du varför det var så magert med folk? jo, för att det var hockey såklart. kul att sverige vann. men jag är inte intresserad av sånt larv. jag är kulturell you know, hi hi.
jag gick hem över gärdet från b & k. det är inte alls speciellt långt. du och jag kan ju gå ut och gå på djurgårn nån lördag nångång. då är det jättemycket folk där. vi kan även stanna till vid djurgårdsbrunns värdshus och ta en fika eller en öl, vad sägs? där kryllar det av snyggingar.
ha´t bra
ta´t lugnt
soliga, rosiga kramisar från marika
madonna - ray of light
20070823
kära marika! fortfarande känns det så jävla konstigt att inte vi firar din födelsedag ihop. snart har du varit död i sju år, men när du fyller år ska man liksom hem till dig och käka lax och dricka gott vin. idag promenerade jag förbi din lägenhet. det gör jag då och då. alltid känner jag en saknad och en sorg. tänker på allt roligt vi haft ihop men också på hur allting tog slut. pratade länge med din fina syster idag. jag vet att du är glad över hur nära vi har kommit varandra. vi räddade varandra där i hennes kök. hur vi läste alla brev, bearbetade, bad. kom vidare så småningom. du är för alltid i våra hjärtan, i våra tankar, i våra samtal.
kära marika! fortfarande känns det så jävla konstigt att inte vi firar din födelsedag ihop. snart har du varit död i sju år, men när du fyller år ska man liksom hem till dig och käka lax och dricka gott vin. idag promenerade jag förbi din lägenhet. det gör jag då och då. alltid känner jag en saknad och en sorg. tänker på allt roligt vi haft ihop men också på hur allting tog slut. pratade länge med din fina syster idag. jag vet att du är glad över hur nära vi har kommit varandra. vi räddade varandra där i hennes kök. hur vi läste alla brev, bearbetade, bad. kom vidare så småningom. du är för alltid i våra hjärtan, i våra tankar, i våra samtal.