Att hitta nålarna i höstacken...

Ska man skratta eller gråta eller allt på en gång? Flyttade hem till klippan igår och HJÄLP vilken röra här är. Jag stod bara som en staty och stirrade. Visste inte var jag skulle börja. Tackolov var morsan med och tog kommandot.

De har skruvat ner precis allting från väggarna, inklusive badrumsskåp. Kyl och frys är invändigt täckta av mögel. Nästan alla förvaringsutrymmen är borta till förmån för en mystisk ventilationsanordning. Jag vet inte vad jag har någonting, allt ligger i svarta sopsäckar och konstiga kartonger. Med mera. En ljusglimt är att jag iallafall fick igång bredbandet. Tänk att jag hittade sladdar och sånt i detta bombnedslag.



För er som har all tid i värden finns det nya etsningar på
http://poesie.blogg.se/. Surfa in och dissikera, kommentera och njut av i skrivande stund 76 ytterst poetiska dikter. Har man bråttom fungerar det även att insupa en liten dikt då och då.

Söndagsrapport från hemmaflickan...

Igår packades bilen full med hundar, föräldrar och en massa inventarier plus lilla jag såklart. Efter tre veckor var det dags att flytta hem till klippan. Trodde jag. Men icke sa Nicke. Stambytet var tydligen inte klart. Så jag fick snopet fortsätta att vara hemmaflicka på obestämd framtid...

Men kvällen har varit rätt god. Jag och Lotusen har bokat Berlin i december. Jag sitter och firar med kanelbullar och ett glas mousserande (födelsedagspresent från ovannämnda). Dagen har ägnats åt trådgårdsarbete under regnhimmel iklädd gummistövlar storlek 44. Har satt vita pärlhyacinter och korta tulpaner samt rensat och snyggat till.


Uppe med tuppen och nere på andra sidan midnatt.

Jag finns. Jag kämpar på härute i förorten. Med timmar av pendling och eviga kvällsmöten. Och däremellan vanligt kneg och plugg. Ställer klockan på något med 05 om mornarna och kommer hem sensent. Nu måste jag kasta mig i bingen för i morgon vankas både fotografering och föräldramöte. Jippi!

KRAM

Snart återuppstånden.

Jag har lite gått under ytan. Jag är sjuk. Plus att jag i fredags fick veta att min lägenhet skulle börja stambytas på måndagen. Hade tänkt ägna helgen åt stillhet och återhämtning, men fick istället packa ihop lyan i påsar. Vilken pärs. Sent i söndagskväll/natt flyttade jag ut till förorten hos föräldrarna. Morsan började genast svamla om följdsjukdomar. Ergo; jag är hemma här och kurerar mig frisk.

Såhär blir jag väckt med frukost på sängen. Lägg märke till pillren. En alvedon och en vitamin... Nu har jag inrättat en provisorisk skrivhörna inne i Aron-Ps gamla pojkrum, och dessutom lyckats få igång uppkoppling på min egen dator. Kommer nog att piggna till samt fungera de tre veckor som stambytet ska ta. Tankeverksamheten börjar så sakteliga komma igång igen. Det finns hopp.